Välkommen hit!

Jag heter Jessica Winberg och är personlig tränare, verksam på Lidingö. Utöver min pt-utbildning har jag även en idrottslärarutbildning ifrån GIH i Stockholm.

Det här är en plattform främst för mina klienter, men även andra intresserade. Här kan du följa hälsa och träning utifrån min synvinkel, men också utifrån ämnen som kommit upp under pass.

Min syn på hälsa kommer ur ett pedagogiskt och funktionellt perspektiv. Träning skall vara lättilgängligt, tidseffektivt och roligt. Hälsa kräver reflektion och ett aktivt ställningstagande.

Vill du komma i kontakt med mig, fråga något eller ha hjälp med din träning, så skicka iväg ett mail aktivtvalmaende@gmail.com

måndag 31 maj 2010

Mjölk lika bra återhämtningsdryck som kolhydratsdrycker

I ett flertal studier har det visat sig att mjölk är en alldeles ypperlig återhämtningsdryck efter träning. Kolhydraterna, laktosen är likvärdig med de som finns i sportdrycker. Glykogeninlagringen är något bättre i sportdryckerna, men för de som inte tränar på absolut elitnivå är skillnaden inte märkbar. Dessutom har mjölk högoktanigt protein vilket påskyndar återhämtningen. Som vätskereglerare klara mjölk uppgiften bra och den innehåller dessutom näringsämnen som kalcium, vitamin A och D.
För kvinnor är mjölken extra intressant för kvinnor då den även påverkar skeletthälsan positivt pga Vitamin A och D. En Studie som 2009 publicerades Medicine & Science in Sports & Exercise jämför sportdryck kontra mjölk som återhämtningsdryck hos kvinnor och hur deras kroppssammansättning, muskelmassa och skeletthälsa påverkades kom man fram till att den grupp som använt mjölk som återhämtningsdryck i större utsträckning ökade i muskelmassa och minskade i fettmassa. Den andra gruppen ökade också i muskelmassa, men även i fettmassa. Muskelstyrkan var den samma i de båda grupperna förutom på ett par övningar där den ökade mer hos mjölkdrickarna.
Skulle dock sportdrycken kombineras med någon typ av vassleprotein för att matcha mjölkens protein skulle säkert testgrupperna fått likadana resultat

onsdag 26 maj 2010

Återhämtning

När du tränar behöver kroppen få hjälp att kunna återhämta sig på rätt sätt. Tränar du hård styrketräning kan du fylla på med protein och snabba kolhydrater innan träning för att få en bra effekt. Tränar du uthållighet så kan du eventuellt fylla på under passet, men framför allt direkt efter för att inte förlora muskelmassa. När du tränat ökar kroppens förmåga att ta till sig näringsämnen och kan således bättre ta hand om näringen.

Under ett pass gör du av med glykogen (kolhydrater) vilket påverkar ditt blodsocker, när du sedan äter stiger blodsockret och insulinnivåerna ökar. När insulinet stiger så ökar inlagringen av glykogen i musklerna. Tillför du ingen energi kommer kroppen att omvandla protein till glykogen och detta gör att proteinet i dina muskler går åt och muskelmassa försvinner. När kroppen fått i sig snabba kolhydrater så att insulinet stiger kan även proteininlagringen öka och återhämtningen blir effektiv. I ca 30 minuter efter avslutat pass finns ett ökat antal enzymer och transportprotein som påverkar glykogeninlagringen i blodet positivt. Detta avklingar och är ca 90 minuter efter avslutat pass, tillbaka på normalnivå igen.

Före träning så är det viktigt att tänka på att du har tillräckligt med vätska i kroppen. Efter träningen bör du fylla på med vätska och energi. Varva ner så eventuella nedbrytningsprodukter transporteras bort. Stretcha gärna om du ansträngt musklerna under lång tid.
Tänk även på sömn och kost över hela dygnet för att kroppen skall kunna ta till sig träningen på ett effektivt sätt.

fredag 21 maj 2010

Bisfenol A påverkar oss negativt...

För ca ett år sedan uppmärksammades ämnet Bisfenol A, var finns substansen och vad är det? Bisfenol A finns på insidan av plastflaskor, konservburkar och andra förvaringskärl som skall tåla värme. Det är en fettlöslig östrogenhärmande substans som kan påverka oss negativt.

Vid Uppsala universitet gör man forskningar på hur exakt det påverkar oss och hypotesen är att redan vid låga doser kan det leda till ökad mängd bukfett som i sin tur leder till högt blodtryck, störa balansen i blodfetterna och även leda till diabetes. I Kanada är substansen redan förbjuden sedan ett år och vissa delstater i USA och även Danmark är på väg att förbjuda ämnet i produkter som kommer i kontakt med barn, tex nappflaskor.

Bisfenol A (BPA) kan störa hormonsystemet i våra kroppar och äldre studier visar att det härmar östrogen som i sin tur påverkar fertiliteten. På Karolinska Institutet har det gjort en djurstudie som visade på en störd utveckling i hjärnan, beteende och reproduktionsorgan dessutom ökad risk för fetma och cancer. Andra studier indikerar på ökad risk för hyperaktivitet och aggressivitet och försämrad inlärning.

Här kan det finnas:

Konservburkar

Läskburkar

Matlådor

Nappflaskor

Vattenflaskor

Sportflaskor

Vattenreservoarer

Tandfyllningsmaterial

Aluminiumburkar

Vattenkylare

Sportutrustning

Ögonlinser

Plastleksaker

Kartongförpackningar

torsdag 13 maj 2010

Välj mat efter säsong


Klimatet och växthuseffekten är högaktuellt just nu och har varit i några år. Vi svenskar är relativt mycket kött och påverkar på så sätt miljön. Sedan finns hela debatten kring djurhanteringen så jag tycker man skall vara lite kritisk i sitt val av råvaror. Om du vill bidra till att minska utsläpp och påverka miljön så är det ganska enkelt. Du får dessutom en variation i din kost som du kanske inte skulle fått annars. En vegetarian har hälften så stor påverkan på miljön som en köttätare. Anpassa det du äter till säsongen. Du kan dessutom gärna välja ekologiskt så slipper du konstgjorda ämnen på maten. De flesta rotfrukter kan du med gott samvete äta året om.

Bilden är tagen från sydgrönt.se

Ät helst inte
•Nötkött från områden med långa uppfödningstider t.ex. Latinamerika och Irland.
•Rödlistade fiskarter – t.ex. rödspätta, bergtunga.
•Ris
•Frukt och grönsaker som transporterats med flyg


Släng inte mat! Vi kastar mat varje år motsvarande utsläppen från
700 000 bilar.

söndag 9 maj 2010

Testa ditt immunförsvar

Blir du ofta förkyld eller blir snuvig?
Har du svårt att bli av med förkylningar?
Känner du dig ofta stressad?
Känner du dig ofta nedstämd?
Är du allergisk mot något livsmedel?
Tar du regelbundet smärtstillande läkemedel?
Har du hösnuva?
Har du ätit antibiotika mer än en gång det senaste året?
Dricker du alkohol mer än tre gånger i veckan?
Får du ofta huvudvärk?
Röker du?

Om du har svarat ja på fler än tre frågor kan ditt immunförsvar behöva förstärkning. Har du svarat ja på fler än fem kan immunförsvaret till och med vara överansträngt.

Immunförsvaret behöver:
C-vitamin, kiwi, jordgubbar, sötpotatis
B6-vitamin, ägg, broccoli, hårdost, morötter
Magnesium, nötter, mörkgröna grönsaker, sojabönor
A-vitamin, råris, gröna grönsaker
Kalcium, nötter, frön, gröna grönsaker, mejeriprodukter
Selen, spannmålsprodukter, skaldjur, gul lök, vitlök
Järn, gröna grönsaker, fullkornsbröd, blodpudding
Zink, kött, fisk, ägg, mejeriprodukter
Mangan, baljväxter, fullkorn, vetegroddar, ingefära, nejlika

Undvik socker och vitt mjöl



Immunförsvarets 10 i topp boost:
sparris
broccoli
morötter
blomkål
vitlök
champinjoner
grönkål
röd lök
paprika
pumpa

måndag 3 maj 2010

Surdegen

När man gör en surdeg så bör den bestå av tre delar vatten och två delar mjöl. Mjölet får gärna innehålla skalpartiklar, dvs inte finmalt, detta är för att skalet innehåller mycket mineraler som påverkar jäsprocessen positivt. Råg ger en mycket bra surdeg. Degen skall stå varmt några dagar så jäsprocessen kommer igång. När man har den sk startsuren så blandar man i ytterligare mjöl som får stå i ett dygn till. Nu har du en grundsur som ytterligare blandas med mjöl, efter ett dygn har du en surdeg. Surdegen blandar man i sin tur i liten mängd med den "vanliga" bröddegen. Surdegen gör brödet armrikare och en luftig konsistens.

Hälsoeffekter
Surdegen ger ett jämnare blodsocker, då näringsämnena tas upp långsammare. Detta ger också en längre mättnadskänsla. Hämmar fytinsyraeffekten. Fytinsyra kommer ur spannmålsprodukter och hämmar upptaget av mineraler i kroppen. Dessutom påverkar surdegen bakteriekulturen i tarmen på ett positivt sätt.